Är även sjukförsäkringen kopplad till klassfrågan?

2010-12-01

LEDARE. Klassamhället är tydligt. De som från början har ett svårare utgångsläge får inte samma möjligheter som andra. Det är kontentan av den debatt som förts i Socionomen under året. Och det utanförskap, den segregering och stigmatisering som följer av detta strider vi för i forskningsartiklar, reportage och på debattsidorna. Här är några dominanta linjer i diskussionen:

Klasskillnaderna grundläggs redan vid skolstarten. Vi ska ha rätt föräldrar för att bli satta i rätt skola, och vi gör negativa särbehandlingar med de barn som inte följer gängse mallar. Experter upprörs över barn som fått felaktiga diagnoser och placerats i särskola, där ökningen i särskolan mer handlar om omgivningens förväntningar och skolans resurser än att antalet barn med utvecklingsstörning blivit fler. Forskningen ifrågasätter också nyttan med särskilda undervisningsgrupper som inte leder någon vart, där en vanlig bedömning av barnet är ”Kan ej få diagnosen men har ADHD-liknande problem”. Majoriteten som placeras i särskilda undervisningsgrupper har invandrarbakgrund och mer än hälften kommer från bostadsområden där många familjer lever i utanförskap och trångboddhet. Skolsegregeringen resulterar i att barnen fastnar i särskilda grupper och en problemfylld identitet, säger forskare.

Att skolan ger rätt stimulans är avgörande. Skolan i sig kan påverka elevernas psykiska hälsa då barn och ungdomar bygger upp bilden av sig själva genom omdömen och bedömningar från omgivningen. Det finns samband mellan psykisk ohälsa och risken att prestera sämre i skolan. Vi vet också att skolprestationen har ett starkt samband med hur vi klarar oss senare i livet. De som misslyckas får svårare på arbetsmarknaden som visar olika diskrimineringsmönster. Uppdelningen mellan etablerade och oetablerade på arbetsmarknaden har blivit tydligare då inkomstskillnaden mellan dessa grupper har ökat. Risken att man blir beroende av socialbidrag är till exempel större ju senare man kommer till Sverige och forskare menar att vi bör uppmärksamma immigranters försörjningsvillkor mer. Forskningen visar också att anledningen till att socialbidragsbehov uppstår och fortsätter är – förutom arbetslöshet – ohälsa och nyanlända hushålls svårigheter att klara försörjningen. Ofta hänger detta ihop vilket gör att det är svårt att dra slutsatser om en person har socialbidrag på grund av ohälsa eller arbetslöshet. Fattigdom är mest utbredd bland ensamstående mödrar och familjer där föräldrarna är födda utomlands.

Märkligt nog har fattiga familjer, där den ekonomiska stressen inte sällan skapar konflikter mellan föräldrarna, fått sämre förutsättningar att reda ut familjeproblem. Även möjligheten till familjerådgivning har blivit en klassfråga. Familjerådgivare vittnar om att det blivit betydligt svårare ekonomiskt för småbarnsföräldrar efter den taxehöjning som införts.

Utifrån debatten som gått ser det alltså inte ut som om samhället öppnar upp för dem med sämre socialt utgångsläge. I detta nummer faller ljuset på rehabiliteringskedjan. I Riksrevisionsverkets rapport 2009:07 kan vi läsa att höginkomsttagare i större utsträckning får sjukpenningansökningar beviljade jämfört med låginkomsttagare. Försäkringskassans analys visar också att utlandsfödda personer i högre utsträckning än svenskfödda har fått sin sjukpenning indragen. Försäkringskassan själv säger att det finns indikatorer på att personer med svagare förankring på arbetsmarknaden oftare får sjukpenningen indragen. Så när Björn Johnson i detta nummer höjer på ögonbrynen åt att ingen granskar de klassorättvisor han anser ligger i hanterandet av sjukförsäkringen, så kanske vi ska fundera vidare. Är det en fråga vi bör utreda närmare under 2011?

Lena Engelmark
Chefredaktör