Lex Sarah

– för hela socialtjänsten

2011-09-15  |  Uppdaterad 2011-09-28

 Bild: Elisabeth Edén

När Lex Sarah infördes i socialtjänstlagen 1999 fick personalen inom äldre- och handikappomsorgen en skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden som drabbat boende och klienter i verksamheterna. En motsvarighet till den Lex Maria som funnits inom hälso- och sjukvården sedan 1930-talet.
– Att reformen bara kom att gälla en del av socialtjänsten beror nog på de allvarliga fall som uppmärksammades inom äldreomsorgen i slutet av 1990-talet. I juli 2005 utvidgades Lex Sarah även till att omfatta insatser enligt LSS, men varför man inte tog med hela socialtjänsten vet jag inte och jag har aldrig sett att det har skrivits ner någon förklaring, säger Helena Axestam, utredare vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd.

Det var först i samband med att tillsynen av socialtjänsten och hälso- och sjukvården samordnades hos Socialstyrelsen som det föreslogs att hela socialtjänsten skulle omfattas, även ekonomiskt bistånd, stöd till barn och familjer samt ungdoms- och missbruksvård. De nya förändringarna ger Lex Sarah en mer förebyggande funktion som liknar Lex Maria.
– Före 1 juli skulle bara allvarliga missförhållanden anmälas, men nu är personalen skyldig att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Det är en tydlig signal från regering och riksdag att Lex Sarah ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet, alltså att man agerar i ett tidigare skede innan det hinner bli ett allvarligt ärende.

Den som har velat uppmärksamma ett allvarligt missförhållande i någon verksamhet och inte fått gehör för synpunkterna hos ansvariga eller varit orolig för konsekvenserna, har i vissa fall kunnat vända sig till media och berättat vad man sett. Då har också källskyddet inneburit att den som avslöjar något har kunnat vara anonym. Men det går inte att rapportera ett missförhållande anonymt.
– Nej, i så fall har man inte uppfyllt sin skyldighet enligt Lex Sarah. Det blir ju också betydligt sämre förutsättningar för den som ska utreda något som har hänt om man inte vet var uppgifterna kommer ifrån, säger Helena Axestam.

Det innebär att man måste peka på brister i sin organisation eller kanske anmäla en kollega...
– Man anmäler aldrig en person utan rapporterar om brister eller risk för ett brister i organisationen. Fokus ska vara ett systemperspektiv och inriktas på vad som har gått snett i en verksamhet, varför det hände och vad man kan göra för att förhindra att det händer igen. Även om det är en enskild anställd som har gjort fel så måste man ändå i en organisation fundera på hur det kunde gå så fel. Vilka rekryteringsrutiner har man, vilket stöd får våra anställda och hur ser fortbildningen ut? Det går sällan att slå sig till ro och tro att det bara är en persons fel om något händer, säger Helena Axestam och fortsätter:
– Om man är rädd för att påpeka fel och brister i en organisation så bör man fundera över hur man jobbar med kvalitetsarbetet på den arbetsplatsen.

Det har varit en medveten strategi från Socialstyrelsen att inte göra någon lista på vad som räknas som missförhållanden. En sådan lista skulle alltför lätt uppfattas som en uttömmande uppräkning och om något inte finns med på den listan så skulle det inte vara ett missförhållande. Klart är att Lex Sarah ska vara en del av det återkommande kvalitetsarbetet och det ska hållas isär från både det som kräver arbetsrättsliga åtgärder och prövning av om det som har hänt kan vara brottsligt.
– Återigen, Lex Sarah handlar om att ta reda på vad som har hänt, varför det har hänt och hur man förhindrar att det händer en gång till. Sen kan det leda till att det blir arbetsrättsliga åtgärder, men då finns det ett eget regelverk för det och om det som hänt är en brottslig handling eller inte avgör vårt rättsväsende, inte socialtjänsten. Men däremellan kan det finnas mycket som ska hanteras inom ramen för Lex Sarah.

Vem man ska lämna rapporten till bestämmer kommunen respektive den enskilda verksamheten. Ofta är det till närmsta chefen. Mottagaren av rapporten är skyldig att utreda ärendet och avhjälpa de missförhållanden som man får kännedom om, men det kan vara en annan person som utreder problemet än den som tog emot rapporten.
– Den anställde måste kunna rapportera om något har inträffat när som helst om verksamheten är igång dygnet runt, året om. Därför måste det finnas någon som alltid kan ta emot rapporten. Man kan också behöva gå in och åtgärda direkt. Om det dessutom är ett allvarligt missförhållande eller risk för det så ska den som bedriver verksamheten anmäla det till oss på Socialstyrelsen.

Läs mer
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah
Socialstyrelsens Meddelandeblad nr.4, 2011
Frågor och svar om Lex Sarah, http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/lexsarah

Hans P.A. Karlsson