Politiken brister och personalen får dra lasset

2011-03-15

LEDARE. Vi mår alla bra när vi har perspektiv på våra liv och våra relationer. Vi läser mycket om ungdomars villkor på väg mot vuxenlivet, men vet vi tillräckligt om åldrandets processer? Förväntningarna på socionomers kunskaper om åldrande ställer nya krav på socionomutbildningen, anser Lars Tornstam och presenterar i detta nummer sin teori om gerotranscendens på sidan 18.

Alla når inte gerotranscendens, men i gruppterapi finns möjligheter att bearbeta känslor och erfarenheter som är svåra att hantera och som hindrar utvecklingen. Hälsosamt är om man satsar på insatser i ett tidigt skede innan individen hunnit bli beroende av äldreomsorg, anser Lars Tornstam.

Pia Litzell Berg, Socionomens nya redaktör för avdelningen om psykoterapi, berättar på sidan 24 om äldres behållning av gruppterapi. Hon skriver om psykoterapeutens roll och om att stödja de processer som underlättar en utveckling och mognad. Lars Tornstam poängterar att ju mer mogen en individ är, desto självständigare är hon. Mot bakgrund av detta kan det tyckas märkligt att man, som vi kan läsa på sidan 31, avvecklar socionomutbildningar med äldreinriktning. Vi blir hela tiden påminda om att det i praktiken finns ett uttalat behov av utveckling kring sociala och psykosociala insatser för äldre.

Redan för ett par år sedan, i Socionomen nr 7/2008, påpekade Mats Thorslund, professor med inriktning mot åldrande och äldreomsorg, bristerna i omsorgsarbetets kvalitet. Biståndshandläggarna saknade ekonomiska resurser för att tillgodose de äldres psykosociala behov och socialtjänstens organisation brast när det gällde handledning och uppföljning. Handläggarna visste sällan själva något om resultatets kvalitet på de insatser de beviljat.

När Mats Thorslund kommenterar situationen idag, säger han att biståndshandläggarna har fått det ännu värre. Resurserna, strukturen och de personliga förutsättningarna har inte förändrats. Biståndshandläggare och annan omsorgspersonal träffar till exempel inte sina chefer i den omfattning som behövs för att kunna utföra ett värdigt arbete. Socialstyrelsen i sin tur ser att det är ganska stora skillnader mellan vad som beställs och vad som utförs. Även om man beviljar sociala insatser så får dessa stå tillbaka för annan vård. En undersökning om äldres egna upplevelser av vård och omsorg som Socialstyrelsen nyligen gjort, visar att äldre i stort sett är nöjda med äldreboende och hemtjänst. Men social samvaro är ett område som får lägre omdöme. Något som stämmer dåligt med Socialstyrelsens ståndpunkt att stödja och stimulera äldres resurser.

Socialstyrelsen poängterar att personalens bristande resurser först och främst handlar om en lokal prioritering av den kommunala budgeten. Mats Thorslund lyfter å sin sida fram att det nu precis som för några år sedan finns ett gap mellan välvilliga ministeryttranden och vårdpersonalens verklighet.

Politiken brister och biståndshandläggare och annan äldreomsorgspersonal får dra lasset. Du Socionom, vilka möjligheter har du att hjälpa de äldre? Vilka teorier och metoder är viktiga? I detta nummer lyfter vi fram gerotranscendensen, men kanske har du även andra värdefulla kunskaper och erfarenheter? Hör av dig till Socionomen och berätta!

Lena Engelmark
Chefredaktör