Sexualitet

2011-05-26

Sexualiteten är en grundläggande kraft hos individen. Ett bra sexliv stärker identitet och självkänsla.  Bild: Nordicphotos

Som att äta kola med pappret på. Eller duscha med regnkappa. Kondomen är det bästa skyddet mot sexuellt överförbara sjukdomar, men jargongen kring kondomanvändning handlar många gånger om en betydande kvalitetsförsämring. Enligt en ny stor undersökning från Göteborgs universitet om ungdomars sexuella risktagande använde bara tre av tio kondom vid senaste samlaget.
– Genom att föreslå kondom så tror man kanske att man signalerar en slags misstro i relationen, men det visar sig att de allra flesta i den här studien, över 90 procent, säger att de uppfattar en partner som föreslår kondom som ansvarsfull och omtänksam, säger Margareta Forsberg från Smittskyddsinstitutet, en av forskarna i UngKAB.

De senaste decennierna har ungdomsbegreppet fått ett mer utdraget förlopp. Unga studerar allt längre, de flyttar ofta, har svårt att hitta fast arbete och bostad vilket leder till en allt längre period där de kan ha flera kortare relationer. I undersökningen mäts attityder upp till 29 år.
– De sexuella handlingar och den repertoar med många olika partners som man ser hos gruppen 20-25 år påminner om vad vi ser hos ungdomar under 20 år. De är lika riskutsatta, men det som skiljer dem från ungdomsgruppen är att de inte har lika stor tillgång till de speciella insatser som finns, såsom Ungdomsmottagningar. Speciellt män över 20 år har inga naturliga ställen att gå till, säger Ronny Tikkanen, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet som medverkat i UngKAB.

Många tänker sig också att ungdomars erfarenheter och risktagande går allt lägre ner i åldern, men Margareta Forsberg är inte säker på att det stämmer.
– Om man tittar på samlagsdebut generellt så ligger genomsnittsåldern på drygt 16 år sedan mitten av 60-talet och tjejer är i regel några månader yngre än killarna i de flesta studier. Men det finns en grupp med unga som är riktigt riskutsatta, där många olika typer av risker ofta hänger ihop och det är viktigt att våra insatser når fram till dem, säger hon.

I mitten av 90-talet införde den brittiske sociologen Anthony Giddens en teori om intimitetens omvandling och ”den rena relationen”. Han menade att när sexualiteten är frikopplad från såväl fortplantning som romantisk kärlek så uppstår en ren relation utan några andra beroenden eller påtryckningsmedel och den finns till så länge som båda parter får ut mer av den än om den upphörde. I UngKAB-studien syns det kanske tydligast i det som ungdomar brukar kalla KK-relation (knullkompis) och one-night-stand.
– Men man kan fundera över vad en ren relation egentligen är, hur länge den är ”ren” och om den är det lika mycket för båda parter. Alla relationer är ju föränderliga och så fort man börjar prata med varandra eller ringa upp varandra så finns det något mer än bara sexet. En relation som börjar som ”ren” kan ofta utvecklas till en kärleksrelation. Och tvärtom. KK-relationer har funnits länge, men har inte studerats särskilt mycket. De är en slags vänskapsrelation som kan vara nog så varaktig och betydelsefull. Däremot är de inte laddade med föreställningar om romantik eller gemensam framtid, säger Margareta Forsberg.

Det som till övervägande del trots allt verkar genomsyra även nuvarande ungdomsgeneration är en längtan efter kärlek och trygghet i varaktiga relationer.
– I undersökningen ser vi att över hälften av deltagarna önskar få mer kunskap om hur man får en relation att fungera. Om vi ska möta det behovet så kan vi inte bara prata kondom och risktagande utan också om sexualiteten i relationer, att man lär känna varandra och sätter sexualiteten i ett större sammanhang. Det är ju socionomer särskilt lämpade för att göra, menar Ronny Tikkanen.

Men han tycker inte att det finns några felaktiga behov utan det handlar snarare om att samhället och omgivningen måste kunna möta de behov som unga har för att undvika risker.
– Det gäller att vi exempelvis delar ut kondomer överallt där ungdomar möts och rör sig, som på festivaler och liknande. Kondomen man får i handen blir en viktig symbolisk handling som kan öppna för ett samtal, säger han.

Men blir det inte som att säga att det är okej för unga att ha sex? Varsågod, testa.
– Det finns en del som tycker att man uppmuntrar unga till att ha sex, man tror att man ”väcker den björn som sover”, men björnen sover inte. Sexuell undervisning och medvetenhet leder inte till mer risktagande utan till mindre.

Även Margareta Forsberg vittnar om att det redan förekommer mycket samtal mellan ungdomar om sexualitet och relationer.
– Sexualitet är en grundläggande kraft i människors liv och relationer är viktigt och det är klart att många ungdomar pratar och tänker mycket på det. Man har sett att i andra länder, där man jobbar mer med avhållsamhet, så har den grupp som avger ett sådant löfte lika många könssjukdomar som andra grupper. Den enda effekten är att eftersom de inte räknar med att ha sex så funderar de inte över hur de ska skydda sig om de har det. Därmed har de inte den kunskap de behöver och blir alltså mer utsatta när det väl är dags, säger hon.

Det finns också en annan sida av myntet, den grupp som i studien benämns som ”sena debutanter” och som var 20 år eller äldre när de debuterade sexuellt med en annan person. Det är mycket som ska stämma och många moment som ska gås igenom innan man hamnar i en situation där en kondom ska träs på och det kan vara oerhört frustrerande att uppleva att man aldrig kommer till. I synnerhet om man tror att alla andra håller på.
– Den här gruppen har lika stort behov av tillgänglighet till de preventiva insatserna. Vi får alltså inte glömma bort de personer som har mindre sex än de vill ha. Sexuell hälsa handlar inte bara om sjukdomar och oönskade graviditeter, det handlar också om att kunna få den sexualitet som man njuter av och vill ha utan att man skadar sig själv eller andra. Om vi bara fokuserar på det negativa känner man inte igen sig, säger Ronny Tikkanen.

I Socionomen nr 4 2011 kan du läsa mer om vad psykologen Björn Wrangsjö säger om ungdomar och riskbeteende. Läs också om en ny studie som pågår och som handlar om institutionsplacerade ungdomars sexuella hälsa och risktagande.

Hans P.A. Karlsson